Examensarbetet Auktoritär-, demokratisk- eller låt-gå? En studie av tre gymnasielärares ledarroller behandlar lärares ledarroller. Vi har utgått från ett centralt begrepp, ledarroller. I vår studie valde vi metoderna observation och intervju, då vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielärare. De två metoderna visar tillsammans lärarnas synsätt och vårt synsätt på hur ledarrollen tar form i klassrummet.

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av när lärarens ledarroll utmanas av elever. Eleverna vi åsyftar har ingen diagnos utan det är elever som av någon anledning visar olämpligt beteende i klassrummet. Frågorna vi belyser är vilka bakomliggande orsaker det kan finnas till att ledarrollen utmanas, om utmaningsproblemet kan förebyggas, vilken hjälp läraren kan få att hantera problemet, hur vanligt förekommande det är samt om ökad yrkeserfarenhet har någon inverkan. I litteraturgenomgången belyser vi en rad olika orsaker till att ledarrollen utmanas och ser på lärarens och elevens roll i situationen. Vår teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs tankar om det sociala samspelet människor emellan.

Syftet med detta examensarbete är att uppmärksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan såväl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lärare och idrottsledare och vilken syn har de båda grupperna på sina respektive ledarroller? Att betingelserna är olika måste vi beakta. %09Mina frågeställningar är följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielärare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen på den egna ledarrollen mellan gymnasielärare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09Frågorna som jag ställde till lärare respektive idrottsledare fanns på två olika enkäter med vardera ett tjugotal frågor.

AbstractSyftet med uppsatsen är att undersöka vad som utmärker den goda läraren enligtgymnasieelever. Utifrån syftet har vi i litteraturen satt fokus på att definiera dengoda läraren ur ett lärar- respektive elevperspektiv. Dessutom har vi i teorin lyftlärarens ämneskunskap, ledarroll samt relationen mellan lärare och elever. För att fåsvar på uppsatsens syfte valde vi att genomföra tre fokusgruppsintervjuer medgymnasieelever för att få reda på vad de tycker kännetecknar en god lärare. Efter attvi bearbetat resultatet och ställt det mot litteraturen kunde vi urskilja att den godaläraren är någon som tar ledarrollen, är bestämd, är rättvis, har god ämneskunskap,har intresse och engagemang för ämne och yrke samt skapar en god relation medeleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare har för uppfattning och syn angående ledarrollen i yr-ket. Dessutom är syftet att se om och hur det förs några pedagogiska diskussioner och utvecklingsarbeten kring ledarrollen på skolorna.Arbetet består av en litteraturgenomgång samt en studie i form av intervjuer med sex lärare. I litteratur-genomgången tar jag upp några definitioner av begreppet ledarskap och ifall det finns behov av ledare. Jag presenterar även hur man ser på ledarskap inom organisationer och ledarskap i klassrummet.I diskussionen har jag gjort en jämförelse mellan synsätten på ledarskap i organisationer, ledarskap i klass-rummet och de intervjuade lärarnas syn på ledarrollen.Resultatet visar på att de intervjuade lärarna delar uppfattning, angående ledarrollen, med fler än en ledar-stil samt att alla lärarna har en vilja att utveckla sin ledarroll i framtiden..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur medvetna yrkesverksamma lärare är om sin ledarroll, hur de arbetar för att utveckla ledarrollen och hur de använder den för att nå ut till sina elever. Fokus ligger på ledarrollen och det ansvar detta för med sig, och även hur lärarna ser på sin egen roll i skolan. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer gjorda med tre verksamma lärare i olika delar av landet. Lgr 11 fastslår att lärarens ansvar ligger bland annat i att kunna leda en klass och att utveckla individerna i denna klass. Resultatet visade att begreppet ledare kan vara svårtolkat och att man jobbar som ledare olika beroende på vilken klass man har framför sig och varierade beroende på om man var ämneslärare eller klasslärare, det visade sig också att lärarna hade olika uppfattningar om hur mycket man skulle diskutera lärarrollen och hur man kan utveckla den i skolan..

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll.

?Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lärande oberoende på klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ?- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund. En av riksdagens idag viktigaste frågor är huruvida dagens skolklasser är för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmålen uppfylls. Detta blir väsentligt för oss då vi som blivande lärare kommer att bedriva vårt arbete i dessa klasser. Valet av ämne för studien kändes därför intressant och nödvändigt. Syftet med studien är att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess påverkan på verksamhetens kvalitet.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger på projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser närmare på projektledarens ledarroll utifrån ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sätts på projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav på ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegränsat ledarskap samt synen på svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.